Benjamin Ingrosso visar en mer personlig sida på sitt nya album. Men de djärvare låttexterna får också omgivningen att skruva på sig. När Carolin Björnerhag tar upp innehållet svarar artisten utan att tveka – och berättar att även hans mamma blir generad.
På albumet *Baby, don’t say that I’m sensitive* låter Benjamin Ingrosso känslor, närhet och attraktion ta större plats. Det är en förändring som blir ett tydligt samtalsämne när han intervjuas av Carolin Björnerhag.
Artisten, 29, berättar att han har behövt vänja sig vid tanken på att skriva om sådant som vissa kan tycka är obekvämt att höra honom sjunga om.
Han fyller 30 nästa år och vill kunna låta musiken spegla den person han är i dag. Samtidigt märker han att omgivningens bild av honom inte alltid förändras i samma takt.
För den som fortfarande tänker på honom som ”Benji” kan de nya formuleringarna därför komma som en överraskning.
Carolins uppläsning leder till ett oväntat svar
Under samtalet lyfter Carolin Björnerhag fram låten *Waste My Time*. Hon läser upp en passage som beskriver ett privat ögonblick i ett kök, där huvudpersonen blir fullständigt tagen av kvinnan framför honom.
Det är en text där attraktionen är tydlig, och uppläsningen får en skämtsam fortsättning.
Carolin utbrister hans namn och gör en imitation av en förnärmad äldre dam. Benjamin svarar direkt och påminner, med betydligt rakare ord, om att han är en vuxen man med ett privatliv.
Han försöker inte tona ner låtens innehåll eller förklara bort det. I stället markerar han att den här sidan av livet också måste få finnas i hans musik.
Utbytet visar hur olika samma textrader kan landa. För Benjamin är ämnet naturligt. För intervjuaren blir det ett tillfälle till en generad och humoristisk reaktion.
## Behövde hitta tillbaka till skrivandet
Benjamin berättar att flera personer blir generade när de hör det nya materialet. Själv kopplar han öppenheten till sitt behov av att hitta tillbaka till låtskrivandet.
För att kunna göra det behöver han få använda sådant han känner i sina texter.
Det innebär också att låtarna ibland rör sig bortom det som alla lyssnare känner sig bekväma med. Han vill kunna beskriva personliga känslor även när formuleringarna väcker reaktioner.
Hans resonemang handlar om utrymmet att utvecklas som artist. Den som skriver om sitt känsloliv behöver också kunna låta uttrycket förändras med åren.
På det nya albumet får därför en mer vuxen och personlig sida ta plats, även om vissa fortfarande blir överraskade av den.
## Även mamma blir generad
Enligt Benjamin är det inte bara under intervjuer som texterna får människor att rodna. Han berättar att hans mamma blir röd i ansiktet när hon lyssnar.
Det är en familjereaktion som han själv tar upp, samtidigt som han står fast vid sitt val att skriva öppnare.
För honom verkar andras genans alltså inte vara ett skäl att backa. Han vill kunna sjunga om sina känslor utan att hela tiden behöva anpassa innehållet efter hur omgivningen minns honom.
Intervjun slutar därmed i ett tydligt besked från artisten: den nya musiken ska få spegla var han befinner sig i livet nu. Även de mer privata sidorna hör till berättelsen.
Hur länge ska en vuxen artist behöva anpassa sig efter publikens gamla bild av honom?
Skriv gärna vad ni tycker i kommentarerna.
