När Julia Dufvenius och Christopher Wollter berättade öppet om krisen i sitt äktenskap blev deras privata historia ett samtalsämne långt utanför familjen. Nu berättar Julia hur deras två barn hanterade uppmärksamheten – och varför de själva valde att hålla avstånd till det som skrevs.
I slutet av 2025 berättade Christopher Wollter, 54, offentligt om sitt tidigare sexmissbruk. Han beskrev också hur han hade varit otrogen mot sin hustru Julia Dufvenius, 50, under en period på tio år. Otroheterna hade han erkänt för henne redan 2009, några år efter att de gift sig.
Paret skildrade krisen för första gången i boken Välkomna till vårt äktenskap. Senare talade de också om den svåra tiden i Skavlan & Sverige. Reaktionerna blev starka, och under en period diskuterades deras berättelse runt om i landet.
Mitt i allt fanns barnen. Julia och Christopher har dottern Tilde, född 2000, och sonen Vide, född 2006. När föräldrarnas historia blev offentlig fick även barnen förhålla sig till uppmärksamheten, trots att det inte var de som valt att berätta den.
Julia säger att hon och Christopher frågade barnen om lov när något som rörde dem skulle tas med i boken. Hon tror inte heller att de läste det som skrevs om föräldrarna efteråt. Det var, säger hon, barnens eget beslut.
– Barnen var otroliga. De är beskrivna i boken ibland och då har vi fått frågan: ”Får vi berätta det här?” Jag tror inte att de läste någonting som stod om oss. Det var ett beslut som de tog. De var som fyrar i mörkret, säger hon.
För Julia själv handlade tiden efter boksläppet om att försöka stå stadigt medan andra reagerade. Hon beskriver erfarenheten som en ”masterclass i krishantering”. Sömn, träning och vardagliga rutiner blev viktiga för henne.
Hon valde också att låta bli att svara på hårda omdömen, även när anonyma konton skrev nedsättande saker.
– Hålla käften är det enda man kan göra. Hålla käften och låta folk rasa av sig. Och sedan finns ju en mängd anonyma konton som skriver ”äckligt”. För all del, men livet är för viktigt och för kort för att svara på dumheter, säger hon.
Trycket kring boken fick en konkret följd: paret ställde in den planerade bokturnén. Julia säger att de kände sig ”lite för jagade” för att resa runt och prata om Välkomna till vårt äktenskap. Hon upplevde situationen som både skrämmande och snedvriden av pressen.
Att turnén aldrig blev av är något hon fortfarande sörjer lite. Samtidigt gladde hon sig åt att boken nominerades till Storytel Awards och till Adlibrispriset i kategorin Årets fackbok.
I dag beskriver Julia familjens läge på ett annat sätt. Hon säger att barnen mår bra, att Christopher – som hon kallar Stoffe – spelar i Så som i himmelen i Göteborg under hösten och att familjen har haft en fin sommar.
Efter all uppmärksamhet är det just barnens eget val att inte läsa om föräldrarna som stannar kvar. Skriv gärna hur ni ser på det i kommentarerna. Borde föräldrar låta bli att berätta offentligt om sitt äktenskap när barnen också riskerar att hamna mitt i uppståndelsen?
