Glenn Hysén berättade i juli offentligt att han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Nu bryter sonen Tobias Hysén, 44, tystnaden och berättar om de första tecknen familjen lade märke till – och hur pappan länge försökte hålla symptomen undan för omgivningen.
Den tidigare fotbollsstjärnan Glenn Hysén, 66, berättade i slutet av juli om diagnosen och om behandlingen han får för sjukdomen.
– Jag går ju på medicin tre, fyra gånger om dagen med tabletter. Det är inget farligt men man får ju behandla det, sade Glenn då.
Efter beskedet har även Glenns hustru Camilla Lendott, 57, berättat om sina känslor kring situationen. Övriga familjemedlemmar har däremot varit betydligt mer tystlåtna offentligt.
Nu väljer sonen Tobias att berätta hur han själv upplevde tiden innan sjukdomen blev känd.
Enligt Tobias började familjen lägga märke till att något hade förändrats när Glenn fick svårt att hålla ena handen stilla.
– Det började egentligen med att man såg att han hade svårt att hålla handen stilla. Jag tror att själva diagnosen fick han för ganska länge sedan, säger Tobias.
Till en början gick symptomen fortfarande att dölja.
Tobias berättar att hans pappa bland annat kunde stoppa handen i fickan för att skakningarna inte skulle märkas lika tydligt.
Men med tiden blev det allt svårare.
– I början kunde han göra det genom att köra ned handen i fickan, eller på andra sätt. Men till slut går ju inte det, och då tror jag att fler började undra.
När Glenn själv berättade om diagnosen gav han samtidigt bilden av att han försöker möta sjukdomen med sin välkända lättsamma inställning.
Han betonade att han inte vill gräva ner sig i situationen.
– Jag är inte den som gräver ner mig för grejer. Jag har inga problem med det, det är inga större grejer, sade han.
Glenn uttryckte också en stark optimism kring framtiden.
– Jag kommer inte att bli sämre heller, sade han.
Just den inställningen kommenterar Tobias nu. Han tycker att det är positivt att pappan försöker behålla sitt goda humör och inte låter diagnosen ta över hela livet.
Samtidigt sätter han en tydlig gräns.
För Tobias är det viktigt att optimismen aldrig innebär att Glenn börjar ta lätt på medicineringen eller behandlingen.
– Så länge han sköter medicinering och alla sådana grejer så får han gärna ha ett positivt mindset kring det, men det får ju inte gå ut över behandlingen, säger han.
Familjen har alltså vetat om situationen längre än många utomstående, samtidigt som Glenn under en period kunde försöka dölja de synliga symptomen. Nu när sjukdomen är offentlig talar även sonen öppet om det som familjen sett på nära håll – och om varför pappans positiva inställning måste gå hand i hand med att behandlingen tas på allvar.
Tycker ni att Glenns avslappnade sätt att möta diagnosen är en styrka – eller riskerar man att tona ner allvaret för mycket när man säger att det inte är någon stor grej?
Vad tänker ni om Tobias ord om sin pappa? Skriv gärna vad ni tycker i kommentarerna.
