Förföljelsen ledde till en dom. Men för Frida Karlsson, 27, innebar rättens beslut inte att oron försvann. Ett och ett halvt år senare lever skidstjärnan fortfarande med skyddad identitet – och reagerar direkt när någon ringer på dörren.
Det som tidigare kändes självklart, att kunna vara trygg hemma och lita på människor, har förändrats. Frida beskriver nu hur förföljelsen fortfarande påverkar hennes vardag och hur svårt det har varit att förstå hela omfattningen av det hon utsattes för.
Våren 2025 dömdes en 65-årig man för olaga förföljelse. Påföljden blev villkorlig dom och böter. Under 16 månader hade han kontaktat Frida genom telefonsamtal och sms, men förföljelsen stannade inte där.
Mannen dök också upp vid hennes träningar och besökte hennes bostad. Han bokade dessutom flygbiljetter för att ta sig till Teneriffa, där hon befann sig på träningsläger.
För Frida blev konsekvenserna stora. Hon tvingades skaffa skyddad identitet och flytta till en adress som hålls hemlig.
När han stod utanför hemmet blev det för nära
När Frida nu berättar om tiden efter förföljelsen beskriver hon en påverkan som varit djupare än hon först ville erkänna för sig själv. Hon tror att mycket av oron har funnits där även när hon inte fullt ut förstått hur starkt händelserna satt spår.
Ett tillfälle blev särskilt tydligt: när hon gick ut genom dörren och mannen stod utanför hennes hem och väntade.
Då handlade det inte längre bara om oönskade meddelanden eller samtal. Han hade tagit sig ända fram till platsen där hon skulle kunna känna sig säker. Frida beskriver det som att den gräns som skyddat henne hade passerats. Närvaron utanför bostaden blev alldeles för påträngande.
**Dörrklockan väcker fortfarande oro**
Trots att det gått ett och ett halvt år sedan domen märks följderna fortfarande i små, vardagliga situationer. När dörrklockan ljuder hoppar Frida till. Reaktionen kommer direkt.
Hon ställer den känslan mot uppväxten i Sollefteå. Där var tilliten till andra människor stor och en olåst dörr inget främmande. Att behöva misstänka vem som stod utanför hörde inte till hennes tidigare vardag.
Nu beskriver hon en tydlig förändring: den självklara tryggheten har ersatts av vaksamhet. Hon är fortfarande på sin vakt, även efter att mannen dömts.
Fridas berättelse visar hur länge en förföljelse kan påverka livet. Domen är avslutad, men hon lever fortfarande med både skyddade personuppgifter och en oro som gör sig påmind hemma.
Skriv vad ni tycker i kommentarerna. Ska den som blivit förföljd behöva leva gömd medan förövaren får villkorlig dom och böter?
