Konserthallen i Växjö var fortfarande tom när Carola Häggkvist och Will brast ut i skratt. De höll på med soundcheck inför turnéns sextonde konsert, och i ett klipp som Carola nyligen delade på Instagram fick följarna se hur roligt de hade mellan de allvarligare låtarna.
”Vad händer här? Soundcheck inför konsert nr 16 ……… Vi flippar ur. Skönt – å få skratta bland alla fina seriösa låtar. Iallafall inför en tom konserthall i Växjö. Bästa medicinen!”, skrev hon.
Carola, 60, reser just nu genom Sverige med Jag är Carola – en musikaliskt unik livsberättelse. I showen varvar hon sin musik med berättelser från karriären för den trogna publik som följer henne. Klippet från Växjö visade hur hon och Will kan släppa loss före en spelning. När Carola sedan beskrev hur det känns att stå längst fram på scenen berättade hon också vad som krävs för att komma dit.
”Yeay!! Har knappt ord längre för hur hela konserten blommar ut så fint nu tillsammans med publiken och Will på scen… Allt känns så lätt framme vid scenkanten.”
Sedan kom tillägget om timmarna före mötet med publiken.
Посмотреть эту публикацию в Instagram
”Men kostar allt innan, av fokus och närvaro.”
Från en tom salong till en fullsatt söndagskväll
När publiken väl var på plats blev det en kväll Carola beskrev som en ”vacker fullsatt söndagskväll”. Hon tackade både Will och publiken för deras del i den. I samma inlägg skrev hon om hur showen fortsätter att växa och om vad som kommer upp när hon ser tillbaka på både framgångar och motgångar.
”Det känns som vi bara blomstrar mer och mer. Som livet ska göra när man skördar minnen, fram och motgångar och tittar tillbaks med tacksamhet, … lite tårar och mycket inlyssnande till att fortsätta vara & bli den bästa versionen av dig själv!”
Kvällen i Växjö rymde båda sidorna av turnén som Carola beskriver. Före insläppet gav skrattet henne ett avbrott mitt i arbetet. När hon sedan stod vid scenkanten tillsammans med Will och mötte den fullsatta salongen kändes det lätt, efter allt fokus hon hade lagt på att ta sig dit.
Säg gärna vad ni tycker i kommentarerna. Är det ett tecken på yrkesskicklighet att få allt att se enkelt ut, eller har vi vant oss vid att artister ska ge allt utan att publiken märker vad det kostar?
