En promenad hem i Palma slutade med att Åsa Ingrosso blev överfallen och kämpade mot mannen som ville ta hennes telefon. Efteråt hade hon ont på flera ställen, blödde från foten och kunde knappt prata. Nu beskriver hon hur skakningarna och illamåendet kom när den akuta kampen var över.
Åsa Ingrosso, 53, berättar på Instagram att hon har blivit utsatt för ett våldsamt rån på Mallorca. Ön har varit hennes hem i snart 14 år, men efter överfallet beskriver hon en rädsla som hon tidigare inte förknippat med att gå hem ensam.
Attacken inträffade under fredagskvällen när hon var på väg hem i Palma. En man angrep henne och försökte komma över hennes mobiltelefon.
Åsa gjorde motstånd. Situationen utvecklades till ett slagsmål där hon försökte försvara sig och hindra honom från att ta telefonen.
Försökte försvara sig med sin gamla träning
Som yngre tränade Åsa kickboxning under flera år. Trots att det har gått lång tid sedan dess upplevde hon att delar av träningen kom tillbaka under överfallet.
Hon berättar att hon lyckades träffa mannen med flera kraftiga slag. Men motståndet räckte inte för att stoppa honom.
Enligt Åsa var gärningsmannen betydligt större och starkare än hon. Under kampen hamnade de i ett buskage, där de rullade runt medan hon skrek så högt hon kunde.
Till slut lyckades mannen få tag i telefonen och sprang från platsen. Kvar blev Åsa med smärta i kroppen och en chock som blev allt tydligare efteråt.
Skadad hand, nacksmärta och en röst som knappt bar
I sitt inlägg går Åsa igenom hur kroppen påverkats av våldet. Handen värker efter slagen hon utdelade, och hon berättar att hon har skadat sitt ringfinger.
Dessutom blöder hon från foten och har ont i nacken. Skriken under överfallet har tagit så hårt på rösten att hon knappt har någon kvar.
Det är flera konkreta följder av en händelse som började under en vanlig väg hem. Men det är inte bara de fysiska skadorna som upptar hennes tankar efteråt.
Åsa beskriver också sorgen över att tryggheten hon länge känt på Mallorca har fått sig en allvarlig törn. Under sina nästan 14 år på ön har hon tidigare kunnat promenera hem själv utan att känna rädsla.
Nu berättar hon att hon upplever att något har förändrats. Enligt hennes egen beskrivning hör hon allt oftare om rån och överfall, och efter det hon själv utsatts för uppmanar hon andra att vara försiktiga när de är ute på kvällarna.
Chocken blev starkare när allt lugnade sig
Efter rånet satte sig Åsa i badet, utmattad och kraftigt uppskakad. Hon beskriver hur kroppen darrade och hur hon mådde illa när händelsen började sjunka in.
Först när den omedelbara situationen var över kom hela obehaget ikapp henne. Det som nyss hade handlat om att kämpa emot blev i stället tankar på vad hon faktiskt hade varit med om.
Samtidigt uttrycker hon tacksamhet över att mannen inte fick med sig något annat än telefonen. Men den förlusten är inte det som väcker hennes starkaste känslor.
Ilskan handlar om själva överfallet: att en annan människa plötsligt kunde angripa henne när hon bara försökte ta sig hem. Hon beskriver sig som både ledsen, arg och darrig efteråt.
Telefonen har hamnat långt ner på listan över det som betyder något. Kvar finns smärtan, chocken och känslan av att en självklar vardagsfrihet inte längre är lika självklar.
Ska rädslan för att bli rånad verkligen få bestämma om man vågar gå hem ensam?
Skriv vad ni tycker i kommentarerna.
